När väckarkockan, som du själv ställt in, går igång på morgonen ska du efter eventuellt snoozande stiga upp. Sen äter du frukost och borstar tänderna. Sen tar du dig till jobbet. Varje del grundar sig på medvetna/omedvetna beslut. Du leder dig själv i en riktning från tillstånd A till tillstånd B. På din arbetsplats träffar du människor som förutom sig själva även leder andra människor. Du är förmodligen en av dem. Ni alla verkar i en miljö som påverkas av beslut av människor som leder en nation, region, eller en verksamhet. Ledarskap dvs. få någon/några/de flesta/alla att ta sig från ett tillstånd A till ett tillstånd B, finns på alla plan.
Finns det gott respektive dåligt ledarskap? Finns det svagt respektive starkt Ledarskap? Tre-åringen som skriker sig blå i sitt tjat på att föräldrarna ska köpa en viss leksak för att hen ska komma från tillstånd A till tillstånd B, är det ett gott eller ett starkt Ledarskap som barnet visar? Visar föräldrarna som ger med sig, ett dåligt eller ett svagt ledarskap?
Att sluta röka är svårt, alla har inte förmågan att leda sig själva mot en tobaksfri tillvaro. Finns en önskan men saknas tillräckligt starkt eget ledarskap (motivation) tar man stöd av andra. Sådana, så kallade Enablers (Möjliggörare, Medarbetare med gemensamt mål) kan komplettera de delar man själv har brist på. Man kan också använda olika metoder och verktyg som passar för olika situationer. Hursomhelst så är själva målet Rökstopp tydligt och odiskutabelt men vägarna dit kan vara olika och många.
Det är ofta själva Målet som avgör om Ledarskapet är gott eller dåligt alltså en fråga om moral, etik och trovärdighet. Om en ledare är stark eller svag beror på om hen lyckas få följare.
Om man läser innehållet i de mänskliga rättigheterna kan man se att dessa betonar varje människas frihet och den friheten innebär att ha rätten att leda sig själv, tillsammans med andra. Alla är vi Ledare!
Ambitionen med den här skriften är att med utgångspunkt från hur man tar en patient från ett tillstånd A till ett tillstånd B visa att Ledarskap inte är så j-a svårt. Det är en naturlig del i den tandvård som lärs ut på lärosätena och som drivs i tandvårdsmottagningar i Sverige. Vilka är stegen som behövs och vilka är de verktyg och metoder man använder sig av? Kedjan från start till mål är väl känd bland alla verksamma inom vården. Status/Anamnes-Diagnos-Behandling-Epikris. Patientbehandlingar handlar till stor del om Ledarskap av patienten. Samma kedja gäller för annan verksamhet som har som syfte att ta människor från tillstånd A till tillstånd B.
Det finns hur mycket som helst skrivet och forskat om Ledarskap, mer eller mindre vetenskapligt. Det här är inte en vetenskaplig skrift utan en skrift som till stora delar bygger på ”beprövad erfarenhet”. Jag har i drygt 35 år arbetat som allmäntandläkare, disputerat med avhandling ”Management of dental clinics by the use of informatics”, suttit i styrelserna för Tandläkarförbundet och Svenska Tandläkare-Sällskapet. Kommit i kontakt med politiker och myndigheter. Dessutom har jag 10 års erfarenheter som lärare på tandläkarprogrammet vid Karolinska Institutet. Jag har genom åren sett exempel på starkt, svagt, gott och dåligt ledarskap för Jaget, Patienten, Kliniken, Regionen, Nationen och har nu kommit till den retoriska frågan ”Ledarskap – Hur j-a svårt kan det va?” Det har visat sig att för några kan det vara väldigt svårt. Man krånglar till det för sig. Denna skrift har som sitt syfte att visa hur lätt det är om man följer några enkla steg mot ett tydligt mål.
Stegen bygger på en patientbehandling från ett tillstånd A, mot målet en frisk patient, dessa steg känner de flesta till och det är dessa steg som lärs ut på de olika tandvårdsprogrammen.
Här nedan kan du läsa om vad de olika avsnitten i denna skrift handlar om och i vilken ordning jag valt att lägga dem. Du kan läsa dem i vilken ordning du vill, det är dina intressen och eventuella behov som ska styra.
– Människorna Våga Vilja Välja Väg. Det handlar om vikten av Att vara Någon, detta handlar om människors behov och därmed också ledtrådar om hur man kan leda människor genom att få dem som vill att växa.
– Vilka Verktyg Är Verksamma. För att kunna växa tillsammans med andra behöver man Förhållningssätt som är medryckande. Positivt, inkluderande, transparent, meningsfullt och trovärdigt samt inställningen att dina Medarbetare är dina Möjliggörare. I grunden handlar det mycket om begreppet Kvalitet och Verktygen runt detta. Kvalitet är ett begrepp som kan användas till att leda verksamheten enligt uttrycken ”göra rätt från början” och ”ständiga förbättringar”.
– Hur får vi allt att rulla men inte över kanten är ett avsnitt om de viktiga delarna Resultat, Process och Struktur för att driva verksamheter oavsett om det gäller dig själv, patienten teamet eller kliniken eller någon annan verksamhet. Hur organiserar man något som ska leda från ett tillstånd A till ett tillstånd B?
– Var Var Vi, Var är vi och Vart är vi på väg? Visioner dvs en människas eller en grupp av människors mer eller mindre abstrakta uppfattning om vart man vill. Alltså vikten av att ha någon typ av idé om en riktning för sig själv, patienten, teamet, kliniken, regionen, nationen, organisationen, företaget. En idé som förenar. Visioner är en viktig förutsättning för Ledarskap. Vet man inte åt vilket håll man vill, kan man gå i vilken riktning som helst. Valfriheten är då stor, det kan vara riktigt spännande men problemet är att man kan hamna vartsomhelst. Det blir mer en fråga om slumpmässighet. Jämför med patientbehandlingsstegen ovan. Vi har en patient i Tillstånd A men vi bryr oss inte om att ta ut någon riktning för behandlingen. Ägna sig åt att byta provisorier? Det kan då sluta hursomhelst. Spännande??? För vem?
Ambitionen är att de inledande ska utgöra grunden för kommande avsnitt som mer konkret handla om hur man leder patienten, teamet och klinik. OCH….insikten om att samma regler även kan appliceras på andra verksamheter som är kunskapsintensiva och tjänsteproducerande och som handlar om att flytta människor från ett tillstånd A till ett tillstånd B.
Den kunskap som jag grundar denna skrift på förutom på egen beprövad erfarenhet är framförallt nedan litteratur vilka jag varmt rekommenderar
– Riv pyramiderna! en bok om den nya människan, chefen och ledaren av Jan Carlzon
– Parkinsons lag. Lagen är uppkallad efter C. Northcote Parkinson (1909 –1993) författare till boken Parkinson’s Law and other Studies in Administration som gavs ut år 1957. Boken utgavs i svensk översättning, Parkinsons lag, av Åke Runnquist samma år.
– Kvalitet i alla ledav Frank Price
– Sapiens : en kort historik över mänskligheten av Yuval Noah Harari
– Att utveckla mänskliga resurser i organisationer av Lars-Erik Wolvén
– OBM-Boken Leif E Andersson Boken handlar om psykologi för ledare. OBM är förkortning av Organizational Behavior Management
Här nedan tre exempel på hur min
Vad det gäller förhållningssätt så har det en stor betydelse vilken typ av verksamhet man beskriver. Har man en produktion som motsvarar Svenska häftstiftsfabriken i Pålsboda hade på1930-talet, så behövs ett annat förhållningssätt än det som vi har idag på många men inte alla ställen. På den tiden satt hela Kunskapen i ledningen med stöd av ingenjörer, ekonomer, inköpare och försäljare. Själva produktionen sköttes av män som såg till att maskinerna rullade på och att råmaterial fylldes på. Dåtidens ledarskap grundade sig på Taylorism ett förhållningssätt där verksamheten byggde på vetenskaplighet, tidsstudier, specialisering och tydlig uppdelning mellan arbetare och ledning. Kunskapen om själva verksamheten satt helt och hållet hos ledningen. I tjänsteproducerande företag av idag sitter Kunskapen, kompetensen, styrkan och livskraften i själva mötet mellan ”Leverantör-Kund”. Försäljare-Kund, Tandvårdare-Patient, Lärare – Student. Ledningen har en mindre funktion av styrande och mer av stödjande. I boken ”Riv Pyramiderna” av Jan Carlzon anger han detta som ”sanningens ögonblick”. Varje medarbetare måste fatta sina egna beslut. Beslut som ska leda till att Verksamhetens mål kan nås.
Ledarskapet inom industrin kan i stort sett vara detsamma nu, som på trettiotalet då man behandlade arbetarna i produktionen som robotarna idag. Det vill säga som en del av maskinen de stod vid. För tjänsteproducerande verksamheter av idag däremot, där hela kunskapen finns i kontakten med Kunden/Studenten/Patienten/Medarbetare behövs ett helt annat Ledarskap. Inte det styrande, men det stödjande Ledarskapet. Inom pedagogiken finns detta beskrivet som det växthuset där varje planta får de förhållanden som den behöver jämfört med fabriken där råmaterialet tas in på ena änden och spottar ut exakt lika produkter på den andra. Det nya Ledarskapet jämfört med det gamla.
I verksamheter som är till stora delar skattefinansierade som ”skola, vård och omsorg” behövs en betydligt högre effektivitetskrav än den som gäller i nuläget. Varför? Skatt är inte frivilligt. Man kan inte dra sig ur verksamheter med dålig ”lönsamhet” som är fallet för aktieägare. Ett annat problem kan vara att skola vård och omsorg lutar fortfarande lite väl mycket åt en hierarkisk struktur.
Utbildning, här produceras framtiden
Man kan se utbildning som en tjänsteproducerande verksamhet. Vilken är visionen som exempelvis anger riktningen för tandläkarprogrammet. Är det legitimationen efter tio terminers studier? Är det högskoleförordningens 15 mål eller är det att tillfredsställa första arbetsgivarens behov av tandvårdsproduktion?
Visionen finns i tandvårdslagen. ”En god tandhälsa till hela befolkningen”.
Lärarnas uppgift är att förmedla tjänsten/kunskapen till studenterna så att den studentkull som lämnar utbildningen efter 10 terminers studier kan följa visionen för de ca 100 000 människor de kommer att möta under sitt yrkesliv. För att nå dit krävs förutom en effektiv kunskapsförmedling även förmågan att förmedla ett förhållningssätt till ett livslångt lärande.
Eftersom Lärare och Studenter har samma mål så ingår de i samma lag. Studenterna får arbeta så att svetten lackar utan att få betalt. De slipper däremot att betala för att få arbeta. Vem är det då som betalar och hur mycket betalar de? Befolkningen eller mer precist Skattebetalarna betalar. Ca 2,3 miljoner kronor kostar en tandläkarutbildning. 10 terminer med 100 dagar per termin innebär 1000 dagars utbildning och det i sin tur innebär att varje student är ”sponsrad” av skattebetalarna med 2300 kronor per dag. Ställer detta krav på studenterna? Är det OK att sova bort pengar på föreläsningar eller inte ens gå på dem? Och sätter detta faktum ett krav på Lärarna? En föreläsning på en timme för 90 studenter sprätter iväg 22 500 kronor med det här sättet att räkna. Fem lärare som har ett 1 timmes möte istället för att var och en undervisa 90 studenter drar iväg 112 500 kronor. Räknar man bara på lönekostnaden vilket är kanske mer sansat så innebär detta ändå att möten måste tillföra verksamheten något. Och en sak till. Att se lärare-student som varandras medarbetare där lärarna har erfarenheten och förmågan att hålla studenten ambitiös, nyfiken och kunskapshungrig upp genom utbildningen innebär att studenter slipper Läraren som har attityden: ”Sluta upp med att ifrågasätta! Gör som jag säger det sparar tid och gör att du klara tentan”.
Å ytterligare en sak. I tandvårdsmottagningar finna ett recall-, kallelsesystem. Skälet till detta är inte bara för att FÖREBYGGA ohälsa utan även för att se hur meddelad vård har fungerat. Sitter fyllningarna kvar, har såret läkts – kan Patienten hålla rent runt våra kronor och broar? Det är ett bra återkopplings- och lärandemoment. Varför skulle man inte kunna göra på samma sätt: Kalla tillbaka studenterna med viss regelbundenhet för att kolla upp hur meddelad utbildning fungerat.
Och till slut Hur ser man på den Påläste Studenten? Jämför med den Påläste Patienten. Hot ellr Möjlighet
Att hela tiden nå lite längre
Det gäller inte att jobba hårdare utan smartare. Med tydliga mål, mått, visioner och kunskaper i hur man kan utveckla och leda människor kan man komma så mycket längre än vad man gör idag.
När apartheid förbjöds och Mandela kom till makten i Sydafrika hävdes sanktioner som världen lagt som tecken på sitt fördömande av det förhållningssätt den tidigare sydafrikanska regeringen haft. I och med att Sydafrika är ett attraktivt turistland innebar detta att olika typer av internationella konferenser lades, framförallt i Kapstaden. En av dessa konferenser hette ”Management of Prevention, by the concept of Quality” och riktade sig bland annat till tandvården. Två tandläkare från Sverige hade rest till Sydafrika dels för konferensen dels för att få se Storvilt i en Nationalpark. (Den delen av resan betalade de ur egen ficka, så det så).
Konferensen innehöll många möjligheter till att öka sitt kunnande som yrkesperson. När konferensen var avslutad åkte de till Nationalparken för fyra dagars safari. De hade tur med såväl väder som med djur. Sista kvällen då de hade fått en fantastisk middag gick de ut på en kort kvällspromenad. Hur det nu var så kom de utan att själva märka detta utanför stängslet som omgärdade lägret som skydd mot de farliga rovdjuren.
De var helt förtrollade av stjärnhimlen, kvällens ljud, och den kvarhängande doften av den varma dagen på savannen. De märkte inte att de kommit väl långt från lägrets trygghet. Tandläkare Margareta Framåt sa ”Vilken dag, vilken kväll och vilken otrolig konferens, så mycket klokt som sas, så mycket jag kommer att ta med mig hem till min verksamhet, jag är så nöjd!”. Den andre, Tandläkare Gunnar Brasomdetär höll till viss del med, det var mycket trevligt folk han fått träffa men att ta med något nytt hem tänkte han inte göra för han tyckte att allt var bra som det var.
Just då… i detta ögonblick, hade en lejonhona som legat och tryckt i en buske med två hungriga ungar fått syn på två välmatade och försvarslösa offer. Med ett rytande störtade hon ut ur busken och satte fart mot de två tandläkarna. Vrålet från lejonet fick dem att vakna upp ur sitt drömmande och inse att de kommit utanför stängslet. De hade femtio meter till tryggheten och började springa allt vad de orkade för att kunna sätta sig i säkerhet och slippa att bli lejonmat. I den vilda rusningen gallskrek tandläkare Gunnar Brasomdetär ”Fan, vi måste springa ifrån lejonet” varpå Tandläkare Margareta Framåt svarade: ”För mig räcker det att jag springer ifrån dig.”
Inte riktigt kollegialt kanske men visar tydligt att för att vinna i konkurrensen behöver man bara vara lite bättre än de man konkurrerar med.
Nästa avsnitt handlar om vad förhållningssättet Kvalitet kan innebära för dig själv, patienten, teamet, kliniken eller för den delen vilken annan verksamhet som helst, vad det gäller att kunna ligga på framkant.
För att hänga med, hålla sig vid liv behöver man hela tiden vara lite bättre och för detta krävs att man blir ständigt bättre. Och ”ständiga förbättringar” och att FÖREBYGGA är det förhållningssättet begreppet Kvalitet står för.
fenixodont 