fenixodont

Jag bor i Trosa och trivs bra med det. Till och från är jag i Stockholm. För att ta mig hem kan jag ta en utmärkt direktbuss eller med egen bil, vilket jag dock oftast undviker. Man kan även ta tåget från Stockholm till Vagnhärad och sedan lokalbussen till Trosa. Ankomsttiden för tågen och avgångstiden för bussen i Vagnhärad är hyfsat väl synkroniserade. Man har drygt 5 minuter på sig att ta sig från perrongen till busshållplatsen. Ibland har det hänt att tåget är försenat (SJ och Mälartågen jobbar dock med detta hela tiden Se vidare nästa kapitel om Kvalitet). Vid några sådana tillfällen har vi passagerare på tåget kunnat se att bussen lämnar stationen exakt enligt tidtabell, visserligen helt tom på människor men busschauffören till skillnad från tåget höll exakt tid. Med andra ord, En fantastisk busschaufför han kom och lämnade hållplatsen vid exakta klockslag. Han skötte sitt jobb!  Eller?

Ja, det är en fråga om förhållningssätt. Är hans uppgift att köra buss eller att transportera människor? Vad går verksamheten ut på? I vårt fall handlar det om att driva Tandvårdsverksamhet.

Vad är målet med det vi gör?

Vad är vår uppgift inom tandvården, laga hål, göra kronor, skrapa tandsten eller att verka för god tandhälsa eller kanske rent av även främja goda levnadsvanor och verka för en god folkhälsa? Hur ska vi se på Patienten? Är det en Kund eller en Patient eller något annat? Hur ska det professionella tandvårdsteamet ”Proffsen” se på sig själva?

Om man tittar på vad tandvård går ut på så finns syftet lagstadgat, bland annat i tandvårdslagen (1985:125). Man kan faktiskt säga att vår affärsidé är lagstadgad i paragraf 2:

”Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen”

Och, i lagen om Statligt tandvårdstöd (2008:145) står det i första kapitlet tredje paragrafen:

Försäkringskassan lämnar statligt tandvårdsstöd för
   1. förebyggande tandvård, och
   2. tandvård som patienten behöver och som syftar till att åstadkomma
   – frihet från smärta och sjukdomar,
   – förmåga att äta, tugga och tala utan större hinder, eller
   – ett utseendemässigt godtagbart resultat.

Tandvården ska syfta till att så långt möjligt bevara munnens vävnader. Behandlingens kvalitet och hållbarhet ska vägas mot kostnaderna.

Det är det kravet som ställs på oss eller snarare definitionen på vad tandvården ska gå ut på och vad staten vill satsa pengar på. Alltså vad som gäller för dem som har som yrke att bedriva tandvård. Man kan då fråga sig om vad patienterna har för mål. Vill patienterna ha en god tandhälsa på lika villkor och är det OK för dem att det ska gälla hela befolkningen?  Vill patienterna ha:

– frihet från smärta och sjukdomar,
– förmåga att äta, tugga och tala utan större hinder, eller
– ett utseendemässigt godtagbart resultat.   

och helst få behålla sina tänder hela och friska och kanske då även i en frisk kropp?

Naturligtvis!  

I så fall skulle man då kunna säga att vi Proffsen och våra Patienter har ett gemensamt mål.  Har man ett gemensamt mål så ingår man i samma lag. Ingår man i samma lag ingår man i teamet. Ingår man i teamet så är man en Medarbetare. Är man Medarbetare är man varandras Möjliggörare för att det gemensamma målet ska nås. 

Hur duktig man än är som tandvårdare att göra fyllningar, kronor och broar så är det långsiktiga resultatet helt avhängigt av hur patienten sköter sig, avseende kost, munhygien typ av föda etc. Patienten jobbar med tandvård av sina egna tänder i hemmet alla dagar om året. Några få dagar om året jobbar vi med patientens tänder. I det långa loppet är Patienten den viktigaste medarbetaren i tandvårdsteamet för att vi alla, tillsammans ska kunna nå våra gemensamma mål.  Patienten måste arbeta minst lika hårt som vi.

Frågan uppstår då…. Om Patienten är medarbetare varför ska man då betala för att få arbeta.  Man kan se det som att patienten betalar bara för den tid som vi Proffsen är inblandade.  Ju högre kompetensen, förmåga, vilja, förutsättningar en patient har, desto lägre blir priset. Det gäller att FÖREBYGGA.

Och apropå pris, i tandvårdslagens fjärde paragraf finns priset angivet som tandvården får ta ut för sitt arbete:

4 § Vårdgivaren får ta ut ersättning för undersökning och tandbehandling. Ersättningen ska vara skälig med hänsyn till behandlingens art, omfattning och utförande samt omständigheterna i övrigt. I 15 a § finns särskilda bestämmelser om avgifter.

I begreppets förlängning så innebär det även patientens uppfattning, är behandlingen värd priset? Vad får jag för pengarna? Har jag råd? Är kostnaden skälig?

Hur kommer det sig att människor är beredda att betala fyra fem tusen kronor per år för att arbeta så att svetten lackar på ett gym? Vara i trim och ha en snygg kropp? Har man en PT (Personlig tränare) kostar det ännu mer. Varför är det så många som känner det tungt att betala det pris ett tandvårdsbesök innebär. Att regelbundet få träffa sina PT (Personliga tandvårdare). Tja, det är en fråga om befolkningens förhållningssätt till vad tandvård är. Stepping, Spinning och Flossing…. kanske tandvård handlar om att hålla sig i trim och se snygg ut. Må bra, välbefinnande, livskvalitet. Allt eftersom vetenskapen fortskrider blir det allt tydligare att munnen är en del av kroppen. Orala sjukdomstillstånd som Karies och Parodontit påverkar allmänhälsan negativt.

Låt oss se på vad WHO 1948, angav som definition på begreppet Hälsa:

 “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.”

Att se patienten som Medarbetare öppnar nya perspektiv. Ska då inte Patientens ses som en Kund vars förväntningar ska överträffas? Jo absolut, då de söker akut för värk, en trasig tand eller för undersökning. I dessa fall ska vi agera som Leverantörer, vilket innebär att överträffa Kundens förväntningar. (se vidare om detta lite längre fram i texten)

Dock bygger en långsiktigt hållbar framgång på den underliggande inställningen att Patienten ska ses som en Medarbetare alltså en del av Tandvårdsteamet. Man behandlar väl inte sina Medarbetare sämre än vad man behandlar sina Kunder? Det gäller att FÖREBYGGA.

Pengar och Vinster inom vården

Nu när vi ändå berör begreppet pengar och vad man får för dessa;

-Behövs vinster inom vården?  Absolut! För att dels kunna utveckla sin verksamhet dels kunna känna trygghet måste man ”gå plus”. Vinst är en nödvändighet. Skulle motsatsen vara bättre? – Att gå med Förlust inom vården är bra!

Om vi inte tjänar tillräcklig med pengar kan vi inte uppfylla Tandvårdslagen vad det gäller att verka för en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen.  Att tjäna pengar anser jag vara en självklarhet. Den enda moraliska aspekten man kan lägga på ”Vinster inom vården” är hur de har uppkommit och hur vinsterna används.  Bygger det på god moral och etik så är det en icke-fråga. Vinst i sig är nödvändigt. 

I det Professionella teamet, är vi varandras Medarbetare eller varandras Kunder?

Då jag i min verksamhet som tandläkare hade behandlat en patient med en rotfyllning hände det ofta att det på min instrumentbricka såg ut som någon typ av plockepinn. Det var en jätteröra av alla använda instrument. Jag hade allt eftersom bara släppt dem på brickan. Det var min stackars sköterskas uppgift att ta hand om resterna efter min behandling. Det var ju hennes jobb!

Om man ser själva överlämnandet av brickan som ett Leverantör-Kund förhållande mellan mig och min sköterska, där jag är Leverantör och hon är Kund uppstår en annan situation.  En grundsats i Leverantör-Kundrelationen är att Leverantören ska överträffa Kundens förväntningar.  Det ger framgång.  Jag som Leverantör ska överträffa Kundens, i detta fall min sköterskas förväntningar.  Det gäller att FÖREBYGGA. Medveten om detta passade jag på en dag. Medan hon gick iväg med patienten till receptionen för ny tidbokning satte jag igång att rengöra och snyggt och prydligt lägga tillbaka mina använda instrument på brickan. Kastade det som skulle kastas. Sedan överlämnade jag brickan till henne. För mig behövdes det bara att lägga tillbaka instrumenten där de hade legat.  Blev hon glad eller blev hon GLAD? Absolut, brickan var förberedd för autoklaven, jag överträffad hennes förväntningar.  När nästa patient skulle komma in för en behandling passade hon på att överträffa mina förväntningar, patienten på plats, på gott humör, välinformerad om vad som skulle göras, alla nödvändiga instrument och tillbehör på plats, journalen och röntgenbilder framme på skärmen.  Nu var det ju hon som var Leverantör och ville överträffa mina förväntningar som Kund. Kan man tänka sig att detta är ett förhållningssätt som handlar om möjligheten till ständiga förbättringar i en verksamhet, ständigt överträffa varandras förväntningar. ”Att nå lite längre – hur svårt kan det vara” det gäller hela tiden att FÖREBYGGA för nästa steg.

I all verksamhet finns det kontaktytor då någon” Levererar” något till någon annan dvs en ”Kund ”.  Då gäller det att överträffa uttalade men även outtalade förväntningar. Jämför detta med ett fotbollslag. Det går ut på att göra mål. I ett lag har alla en bestämd position, back, center, forward. För att vinna måste man dessutom veta i vilket mål man ska sparka in bollen. Det gäller att ge varandra schyssta och perfekta passningar för att underlätta och stödja varandra. För att icke minst göra fler mål än motståndarlaget. Det handlar om Lagspel.  Och glöm inte bort att du gentemot dig själv har ett Leverantör/Kund förhållande.  Du kan överträffa dina egna förväntningar genom att jobba smart. Ställ inte till det för dig själv eller någon annan för den delen. Ge dig själv bra passningar. Det gäller att FÖREBYGGA.

För större verksamheter som består av en mängd olika avdelningar som, Ekonomi, Personal, Försäljning, Produktion, Inköp och Marknadsföring, gäller precis samma förhållningssätt. Man måste ge varandra bra passningar för att nå verksamhetens mål på ett effektivt sätt.  Box- Silostänkande, stuprör, segmentering ”vi kan inte prata med varann” är tydliga tecken på en verksamhet som inte fungerar.   

Då jag själv råkat ut för en benskada hade jag turen (?) att få prova på att vara patient. Första besöket efter operationen var efterkontroll och omläggning utförd av en erfaren och kunnig sjuksköterska. Det hela avslutades med att hon satte på mig en stödstrumpa. Nästa steg var att jag skulle gå några dörrar bort i korridoren för ett första besök hos fysioterapeuten. Det första hon sa var: -VA!! Vad är det där för strumpa? Den behöver inte du, av med den!! Jag som patient uppfattade det som att det var Två stuprör som jobbade 10 meter från varandra. Hur kom det sig? Hade de olika mål? Nix samma mål, en god rehabilitering för mig, problemet var nog snarare bristande kommunikation dem emellan. Annat exempel från vården som kan uppfattas som stuprör trots samma målsättning. Tandhygienisten som instruerar patienten i tandsticka veckan efter tandläkaren i rummet bredvid rekommenderat tandtråd. För patienten är det en jätteskillnad mellan en snörstump och en träbit. Det gäller att FÖREBYGGA genom att prata ihop sig.

Transparens

Öppenhet är A och O inom alla moderna verksamheter.  Ju större verksamheten är desto viktigare blir transparens. Detta inte beroende på att ju större verksamheten är ju fler hemligheter finns det. Nej, snarare på att ju fler människor som finns inblandade ju större är risken för att felaktiga rykten ska uppstå. Att inte vara Transparent kan misstolkas som att man vill dölja något det vill säga att man inte har ärliga avsikter. De få gånger man kan tumma på trasparenskravet är om en enskild persons integritet kan ta skada eller då känsliga affärshemligheter som exempelvis tillfällen då patent diskuteras.

Att vara öppen och transparent innebär att man delar glädje och problem. Att dela med sig är delaktighet, detta i sin tur innebär att man som ledare får mer makt. ”Att ge ifrån sig makt innebär mer makt” genom att delaktigheten ökar och därmed även möjligheten till att ta eget ansvar, Typ att bli Någon!

En verksamhets integritet ökar i normalfallet med en ökande transparens. Vad alla tjänar, kan ju inte vara någon hemlighet, bara om fallet är att man har svårigheter att motivera varför någon tjänar så lågt/så högt. Att dela med sig av de eventuella problem eller utmaningar en verksamhet står inför sprider och ökar ansvarstagandet mellan Medarbetarna. Vid de tillfällen någon i verksamhetsledningen säger ”Nu stänger vi dörren” borde man istället säga ”Nu öppnar vi dörren, det här måste alla få reda på, för det stärker oss att vi har samma bild om saker som rör verksamheten”. 

Kompetensen att leda verksamheten bör förhoppningsvis finnas i ledningsgruppen. Kompetensen för att driva själva verksamheten har oftast i de som står för ”tillverkningen”, alltså produktionen av varor och/eller tjänster. Att släppa in alla kompetenser borde ge större kraft än att exkludera. Att gå så långt som att man även   inkludera Kundernas kompetenser i egenskap av Medarbetare borde innebära att man kan nå ännu längre.  Att alla, var och en vet vad de är bra på och dessutom vet vad de kan bli bättre på. Detta kan ge en kraft till strävan mot gemensamma mål som hela verksamheten har nytt av.

Delaktighet ska vara en drivkraft i den lilla och den stora verksamheten och som man fär genom transparens och öppenhet.

Likaväl som man är transparent inom organisationen så gäller det att var transparent utåt exempelvis då det gäller saker som handlar om Öppna jämförelser.  Det vill säga att exempelvis vara transparent med sina behandlingsresultat. Olika kvalitetsregister inom vården har som yttersta syfte att behålla och i förekommande fall förbättra hälsa. Detta genom att FÖREBYGGA i alla led från att förhindra sjukdom, bli frisk till att förbli  frisk. Diabetestregistret växte sig starkt på nittiotalet. Ju fler som anslöt sig ju bättre blev underlaget. För att rekrytera fler kliniker sa man i början ”Det är bara dom som har något att dölja som inte vill ansluta sig till Diabetesregistret.

Det samma gäller för kvalitetsregistret som finns för tandvårdens sjukdomar SKaPa (Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit). Har du tänkt på att på den så kallade Priskollen, websidan som TLV ansvarar för,  där alla tandvårdsteams priser finns angivna saknas en viktig information. Den om Kvalitet. Vilken kvalitet får patienterna för sina pengar. Vilka behandlingsresultat har de olika tandvårdsteamen? ”Hur länge håller prylarna”,  ”Hur många blir friska från karies och tandlossning” Helt kort. Vad får man för sina pengar? 

När man är ansluten till SKaPa bidrar man med sina patienters, status, diagnoser och utförda behandlingar och i retur får man reda på exempelvis hur länge gjorda fyllningar håller. ”Våra fyllningar håller tre ggr längre är andras!” Och OBS hur länge en fyllning håller beror på hur väl patienten tar hans om sin munhälsa. Det gäller att FÖREBYGGA.