fenixodont

En av mina vänner bjöd in mig och min familj på en sommarhelg på västkusten. Det var
sommaren 1994, fotbolls VM, strålande sommarväder, Ja faktiskt så vackert att det även som
vuxen gick att bada i svenska vatten. Det var inte den vanliga ”nära-döden-upplevelsen” då
man känner att kroppsdel för kroppsdel domnar bort ju längre ut man kommer. Det var så
varmt att det var skönare i havet än på land. I slutet på dagen hade vi alla frisyrer som den
tidens punkrockare, håret spretade åt alla håll. Det salta vattnet och lufttorkning hade fixat
detta. På läpparna kände man saltet från havet
På kvällen hade min kompis och hans fru ordnat med en otrolig skaldjursmiddag med goda
drycker. Våra fem barn som då var mellan ett och tio år skötte sig exemplariskt och Sverige
hade gått vidare i fotbolls VM. Allt var toppen. Senare på kvällen kom samtalet in på hur det
kunde komma sig att det fanns så många olyckliga människor. Utan tydliga skäl som svår
sjukdom eller nära anhörigs dödsfall, utan till synes friska människor som ändå mådde dåligt.
Till exempel de som är arbetslösa, de som inte blir sedda, de som känner eller snarare tror att
de inte har något att komma med. Som människa är det viktigt att bli bekräftad. Min kamrat
sammanfattade hela vårt samtal med att säga ”Det gäller att vara Någon”. ”Exakt”, sa jag det
är nog en av de viktigaste delarna för att må bra. Varpå han la till, ”Jag blev Någon när jag
gifte mig. För när min fru nu säger ”Kan någon gå ut med soporna? Kan någon tömma
diskmaskinen? Kan någon klippa gräset? Så är det alltid mig hon menar”.
Vad gör oss till Någon?
Psykologen Maslow som levde mellan 1908 och 1970 är bland annat känd för den så kallade
”Behovstrappan”. Denna kan ses som ett sätt att beskriva trappstegen, för att kunna utveckla
sig som Någon. Maslow, stod för det humanistiska perspektivet och han trodde på en i
grunden god människa med en medfödd uppgift, att kunna utveckla sig mot
självförverkligande.
Ett sätt att leda människor, kan vara att hjälpa dem till självförverkligande. Hur kan man göra
detta?
Det visar sig nu 2024 att psykologen Scott Barry Kaufman i sin bok Transcend visar att
Behovstrappan eller Behovspyramiden var inte Maslows verk utan istället
managementkonsulters. Dessa konsulter förenklade Maslows tankar i syfte att forma en bild
lätt att greppa för företagsledare. Så vissa av tolkningarna som dessa konsulter gjorda var
direkt felaktiga. Bland annat att man måste klara av varje nivå varje trappsteg innan man
kunde ta sig till nästa. Maslow var mer inne på att det hela är en dynamisk process med två
steg framåt och ett steg bakåt. Till och från även det helt motsatta. Maslow sa att det finns två
typer av drivkrafter, antingen utifrån en brist eller utifrån en viljade önskan att växa. Det

gäller att lämna bristsfären för att kunna utvecklas. Mot slutet av sitt liv, 1969 skrev Maslow
att Självförverkligande inte var tillräckligt utan det fanns något mer att sträva mot.
En annan viktig del i Maslows budskap var att självförverkligande inte handlar om prestation
som sätts i relation till andra människor. Självförverkligande var mer av en riktning och
handlade om hur man kunde växa med hjälp av ens egna unika inre förmågorna. Kaufman vill
nu hellre visualisera Maslows idéer som en segelbåt och inte en pyramid. Det vill säga en båt
med ett skrov och ett segel. Skrovet ska vara stabilt innan man törs sätta seglet. Själva jag
överskridandet Transcendens finns ovanför seglet. Du kan själv läsa mer vad Kaufman
skriver om detta i boken Transcend som finns i engelsk utgåva.
Managementkonsulterna gav sina förenklade och anpassade version av Maslows idéer i form
av Behovstrappan som ett verktyg för ledare att leda sina medarbetare. Det kan ju nämnas här
att Kaufmans bok Transcend där han avslöjar gamla tiders managementkonsulters knep är
idag, själv en betydelsefull och eftertraktad managementkonsult. Så det borde ju finns ju
någon typ av substans i detta synsätt.
Här är konceptet: Känner man till behovstrappan så vet man också vilka behov som behöver
tillfredsställas för att dels kunna få sig själv, dels andra att kontinuerligt kunna bli ännu mer
Någon, det vill säga växa som människa. Att kunna driva en verksamhet där såväl ledare som
följare/medarbetare kan känna att man tillsammans utvecklas som Någon innebär något mer
än bara månadslönen. En viktig del för detta är att man strävar mot gemensamma mål där alla
de olika kompetenserna behövs för att de kompletterar varandra. Man bildar ett Team baserad
på attityden att man tillsammans är starkare än var och en för sig. Var och en kan utvecklas
till Någon genom att entusiasmeras av utmaningen att tillsammans med andra nå uppsatta
mål.
Stegen 1 till 3 i behovstrappan handlar om vad du behöver få, för att kunna utveckla dig till
Någon. Steg 4 och 5 handlar om vad du kan ge ut för att ytterligare kunna utveckla dig som
Någon.
”Maslows behovstrappa” Managementskonsulterna enkla
verktyg som ett stöd för Ledarskap.
Jag kommer nu beskriva steg för steg de behov som behöver uppfyllas för att alltmer kunna
bli, Någon. Behov som du kan uppfylla för din egen utveckling men också information om
vad du kan stödja andra människor för deras egna utveckling.
Det går även att använda stegen i omvänt syfte, då kallas det för mobbning. Om man vill få en
människa att krympa i värde, alltså från att ha varit Någon till att successivt bli Ingen tvingar
man personen nedför behovstrappan. Det är nog få som gör något sådant medvetet men det
finns säkert många som beroende på okunskap gör det omedvetet. Utfrysning är en variant på
samma tema. I vår moderna värld med sociala medier kallas detta för cancelkultur,
kränkthetskultur eller utraderingskultur. Då ställer man till det, inte bara för andra utan
även för sig själv. Ett starkt och gott Ledarskap är inte så j-a svårt om man har ett grepp om
vad det är som får människor att våga vilja växa. Det gäller att FÖREBYGGA.

Steg 1 Fysiologiska Basbehov. Detta första trappsteg utgörs av de basala fysiologiska
behoven som behöver uppfyllas. Exempelvis, tillgång till luft, vatten och mat. Utan luft
upphör man att vara Någon efter par minuter, utan vatten är det slut efter ett antal dagar och
utan mat så dör man efter några veckor. De som arbetar i en grupp eller i en organisation har
redan dessa behov tillfredsställda. Luft och vatten finns och lönen gör att man kan få mat så
att man kan i ur och skur komma till jobbet dag efter dag, månad efter månad år ut och år in.
Nästa Trappsteg, Steg 2 handlar om Trygghet. Om behoven på steg 1 var tillgodosedda
är nästa steg att värna om dessa och sig själv för att kunna fortsätta sin utveckling mot
självförverkligande. Steg 2 handlar om säkerhet och trygghet. Rutiner och ramar om vad
det är som gäller, skapar trygghet och säkerhet. Trygghet ger lugn i själen och minskar risk för
rädsla att göra bort sig. Trygghet minskar även osäkerheten inför det okända. Fokus kan vara
på arbetsuppgifterna. Saknas tydliga ramar i ett arbetslag eller på en arbetsplats finns risken
att tid läggs på att oroa sig, fundera över syften, mål och mening. Även den egna betydelsen,
kan ifrågasättas: Är jag Någon?
Det kan både finnas risk för osämja och gnabb mellan medarbetare. Och ännu värre att
kontraproduktiva och negativa pakter bildas på arbetsplatsen. Sådana Motarbetare kan göra
ett ledarskap omöjligt. Medarbetare är själva stommen i verksamheter.
Det tredje Trappsteget handlar om Erkännande. Då man känner sig trygg det vill säga att
man har någon typ av stabil plattform att stå på börjar man söka gemenskap med
arbetskamrater, vänskapsband uppstår. Vi börjar känna att vi, var och en är tillsammans med
andra, som delar av något större än bara oss själva. Man ser att arbetskamraterna,
medarbetarna är Möjliggörarna för en själv. Tillsammans blir individen starkare. Vilka är
skälen för vår verksamhet? Vad är det jag tillsammans med andra ska uträtta? I vilken riktning
ska jag gå tillsammans med andra? Åt vilket håll ligger Visionen?
Då man känner trygghet och gemenskap i strävan mot ett entusiasmerande mål, behövs som
ett nästa steg att få bekräftelse på vad den egna insatsen har inneburit för att kunna nå det
gemensamma målet. Det är ett behov av bekräftelse på att jag är Någon. En enkel bekräftelse
på den insats man gjort kan man se på sitt lönekonto i slutet av varje månad. Andra och
nödvändiga bekräftelser är Beröm men kan även vara Kritik. Att varken få Beröm eller Kritik
kan lätt uppfattas som man inte är Någon, man blir inte sedd. Kanske rent av på väg att bli
Ingen genom utfrysning.
Att bara få Kritik innebär att man enbart får negativ feed-back. Att bara få Beröm innebär att
det till slut inte uppfattas som trovärdigt. För att bli sedd så måste Beröm såväl Kritik vara
baserad på vad man gjort i relation till de förväntningar som finns. Dessa förväntningar
behöver vara objektiva, exempelvis i form av skriftliga arbetsbeskrivningar. Det behövs även
någon typ av mått som alla kan förstå och som mäter graden av verksamhetens
Måluppfyllelse. Dettta för att jag som medarbetare ska kunna se vad min insats betytt för
helheten.
Steg 4. Prestation Kreativitet. Detta steg innebär att man har utvecklats så mycket att
behoven inte längre styrs och fylls på, beroende på vad man tar emot från omgivningen utan
istället börjar beror på vad man själv kan bidra med till sitt arbetslag/arbetsplats. Andra visar
respekt för ditt självförtroende, din självrespekt och kompetens. Du visar kreativitet och
medverkar aktivt till att inte bara du själv utan även dina arbetskamrater ska kunna nå ännu
längre. Du hittar inte bara nya vägar för verksamheten du tar även och leder dina medarbetare.

Det femte Trappsteget handlar om oegennytta, Eviga värden. Ur en humanistisk aspekt
är detta steg eftersträvansvärt. Det handlar om att nå förbi självförverkligande mot
målet transcendens. Det kan man nog inte förväntas sig på sin arbetsplats oavsett hur
bra medarbetare och ledare man har. Det ska mer ses som någon typ av färdriktning.
Att ha kunskap om dessa behov ger ett stöd för hur man ska kunna inte bara utveckla och leda
sig själv utan även andra. Det som redovisats ovan är som sagt en förenkling av Maslows
teorier. I sin bok ”Transcend-The new science of self -actualization” utvecklar Scott Barry
Kaufman, Maslows teorier med mer modern beteendevetenskap.
En viktig del i Ledarskap är att få andra känna att de kan växa tillsammans med dig som
Ledare. Detta gäller oavsett om du leder en stor organisation, en patient eller dig själv.
Kunskapen eller kanske snarare Okunskapen om behovstrappan gör även att man kan få
människor att avveckla sig som Någon. Om man tar bort något av möjligheterna regredierar
man som Någon. Mobbning och utfrysning är effektiva verktyg för att stoppa en individs
förmåga till utveckling. Avsaknad av mål, strukturer, ramar och krav är andra sätt att lägga
hinder för utveckling. Att bygga upp en bra verksamhet tar tid, sedan behöver mycket kraft
läggas på att vidmakthålla och utveckla denna. Att däremot bryta ned en verksamhet kan gå
väldigt fort.