fenixodont

Vad det gäller förhållningssätt så har det en stor betydelse vilken typ av verksamhet man beskriver.  Har man en produktion som motsvarar Svenska häftstiftsfabriken i Pålsboda hade på1930-talet, så behövs ett annat förhållningssätt än det som vi har idag på många men inte alla ställen. På den tiden satt hela Kunskapen i ledningen med stöd av ingenjörer, ekonomer, inköpare och försäljare.  Själva produktionen sköttes av män som såg till att maskinerna rullade på och att råmaterial fylldes på. Dåtidens ledarskap grundade sig på Taylorism  ett förhållningssätt där verksamheten byggde på vetenskaplighet, tidsstudier, specialisering och tydlig uppdelning mellan arbetare och ledning. Kunskapen om själva verksamheten satt helt och hållet hos ledningen.  I tjänsteproducerande företag av idag sitter Kunskapen, kompetensen, styrkan och livskraften i själva mötet mellan ”Leverantör-Kund”. Försäljare-Kund, Tandvårdare-Patient, Lärare – Student.  Ledningen har en mindre funktion av styrande och mer av stödjande.  I boken ”Riv Pyramiderna” av Jan Carlzon anger han detta som ”sanningens ögonblick”. Varje medarbetare måste fatta sina egna beslut. Beslut som ska leda till att Verksamhetens mål kan nås. 

Ledarskapet inom industrin kan i stort sett vara detsamma nu, som på trettiotalet då man behandlade arbetarna i produktionen som robotarna idag. Det vill säga som en del av maskinen de stod vid. För tjänsteproducerande verksamheter av idag däremot, där hela kunskapen finns i kontakten med Kunden/Studenten/Patienten/Medarbetare behövs ett helt annat Ledarskap. Inte det styrande, men det stödjande Ledarskapet.  Inom pedagogiken finns detta beskrivet som det växthuset där varje planta får de förhållanden som den behöver jämfört med fabriken där råmaterialet tas in på ena änden och spottar ut exakt lika produkter på den andra. Det nya Ledarskapet jämfört med det gamla.

I verksamheter som är till stora delar skattefinansierade som ”skola, vård och omsorg” behövs en betydligt högre effektivitetskrav än den som gäller i nuläget. Varför?  Skatt är inte frivilligt. Man kan inte dra sig ur verksamheter med dålig ”lönsamhet” som är fallet för aktieägare. Ett annat problem kan vara att skola vård och omsorg lutar fortfarande lite väl mycket åt en hierarkisk struktur.

Utbildning, här produceras framtiden

Man kan se utbildning som en tjänsteproducerande verksamhet. Vilken är visionen som exempelvis anger riktningen för tandläkarprogrammet. Är det legitimationen efter tio terminers studier? Är det högskoleförordningens 15 mål eller är det att tillfredsställa första arbetsgivarens behov av tandvårdsproduktion?

Visionen finns i tandvårdslagen. ”En god tandhälsa till hela befolkningen”.

Lärarnas uppgift är att förmedla tjänsten/kunskapen till studenterna så att den studentkull som lämnar utbildningen efter 10 terminers studier kan följa visionen för de ca 100 000 människor de kommer att möta under sitt yrkesliv.  För att nå dit krävs förutom en effektiv kunskapsförmedling även förmågan att förmedla ett förhållningssätt till ett livslångt lärande.  

Eftersom Lärare och Studenter har samma mål så ingår de i samma lag. Studenterna får arbeta så att svetten lackar utan att få betalt.  De slipper däremot att betala för att få arbeta. Vem är det då som betalar och hur mycket betalar de?  Befolkningen eller mer precist Skattebetalarna betalar. Ca 2,3 miljoner kronor kostar en tandläkarutbildning.  10 terminer med 100 dagar per termin innebär 1000 dagars utbildning och det i sin tur innebär att varje student är ”sponsrad” av skattebetalarna med 2300 kronor per dag. Ställer detta krav på studenterna? Är det OK att sova bort pengar på föreläsningar eller inte ens gå på dem? Och sätter detta faktum ett krav på Lärarna?  En föreläsning på en timme för 90 studenter sprätter iväg 22 500 kronor med det här sättet att räkna. Fem lärare som har ett 1 timmes möte istället för att var och en undervisa 90 studenter drar iväg 112 500 kronor. Räknar man bara på lönekostnaden vilket är kanske mer sansat så innebär detta ändå att möten måste tillföra verksamheten något. Och en sak till.  Att se lärare-student som varandras medarbetare där lärarna har erfarenheten och förmågan att hålla studenten ambitiös, nyfiken och kunskapshungrig upp genom utbildningen innebär att studenter slipper Läraren som har attityden: ”Sluta upp med att ifrågasätta! Gör som jag säger det sparar tid och gör att du klara tentan”. 

Å ytterligare en sak.  I tandvårdsmottagningar finna ett recall-, kallelsesystem. Skälet till detta är inte bara för att FÖREBYGGA ohälsa utan även för att se hur meddelad vård har fungerat. Sitter fyllningarna kvar, har såret läkts – kan Patienten hålla rent runt våra kronor och broar? Det är ett bra återkopplings- och lärandemoment. Varför skulle man inte kunna göra på samma sätt: Kalla tillbaka studenterna med viss regelbundenhet för att kolla upp hur meddelad utbildning fungerat.

Och till slut Hur ser man på den Påläste Studenten? Jämför med den Påläste Patienten. Hot ellr Möjlighet

Att hela tiden nå lite längre

Det gäller inte att jobba hårdare utan smartare. Med tydliga mål, mått, visioner och kunskaper i hur man kan utveckla och leda människor kan man komma så mycket längre än vad man gör idag.

När apartheid förbjöds och Mandela kom till makten i Sydafrika hävdes sanktioner som världen lagt som tecken på sitt fördömande av det förhållningssätt den tidigare sydafrikanska regeringen haft. I och med att Sydafrika är ett attraktivt turistland innebar detta att olika typer av internationella konferenser lades, framförallt i Kapstaden.  En av dessa konferenser hette  ”Management of Prevention, by the concept of Quality” och riktade sig bland annat till tandvården.  Två tandläkare från Sverige hade rest till Sydafrika dels för konferensen dels för att få se Storvilt i en Nationalpark. (Den delen av resan betalade de ur egen ficka, så det så). 

Konferensen innehöll många möjligheter till att öka sitt kunnande som yrkesperson.  När konferensen var avslutad åkte de till Nationalparken för fyra dagars safari. De hade tur med såväl väder som med djur. Sista kvällen då de hade fått en fantastisk middag gick de ut på en kort kvällspromenad. Hur det nu var så kom de utan att själva märka detta utanför stängslet som omgärdade lägret som skydd mot de farliga rovdjuren.

De var helt förtrollade av stjärnhimlen, kvällens ljud, och den kvarhängande doften av den varma dagen på savannen.  De märkte inte att de kommit väl långt från lägrets trygghet. Tandläkare Margareta Framåt sa ”Vilken dag, vilken kväll och vilken otrolig konferens, så mycket klokt som sas, så mycket jag kommer att ta med mig hem till min verksamhet, jag är så nöjd!”.  Den andre, Tandläkare Gunnar Brasomdetär höll till viss del med, det var mycket trevligt folk han fått träffa men att ta med något nytt hem tänkte han inte göra för han tyckte att allt var bra som det var.

Just då… i detta ögonblick, hade en lejonhona som legat och tryckt i en buske med två hungriga ungar fått syn på två välmatade och försvarslösa offer.  Med ett rytande störtade hon ut ur busken och satte fart mot de två tandläkarna.  Vrålet från lejonet fick dem att vakna upp ur sitt drömmande och inse att de kommit utanför stängslet. De hade femtio meter till tryggheten och började springa allt vad de orkade för att kunna sätta sig i säkerhet och slippa att bli lejonmat.  I den vilda rusningen gallskrek tandläkare Gunnar Brasomdetär ”Fan, vi måste springa ifrån lejonet” varpå Tandläkare Margareta Framåt svarade: ”För mig räcker det att jag springer ifrån dig.” 

Inte riktigt kollegialt kanske men visar tydligt att för att vinna i konkurrensen behöver man bara vara lite bättre än de man konkurrerar med.

Nästa avsnitt handlar om vad förhållningssättet Kvalitet kan innebära för dig själv, patienten, teamet, kliniken eller för den delen vilken annan verksamhet som helst, vad det gäller att kunna ligga på framkant.  

För att hänga med, hålla sig vid liv behöver man hela tiden vara lite bättre och för detta krävs att man blir ständigt bättre. Och ”ständiga förbättringar” och att FÖREBYGGA är det förhållningssättet begreppet Kvalitet står för.